Program

Konferensen Förebygg.nu har under åren kommit att bli en högt uppskattad mötesplats för alla som arbetar med eller är intresserade av förebyggande eller främjande verksamhet inom alkohol, narkotika, dopning, tobak och spelområdet. 2023 genomförs konferensen både fysiskt och digitalt med ett program innehållande gemensamma föreläsningar samt valbara fokusspår, vilka ger möjlighet till fördjupning. Du erbjuds ett smörgåsbord av varierande smak och innehåll där du själv kan komponera ditt eget kompetensutvecklande program.

Programmet kan komma att ändras, allt för att ge bästa behållning av konferensen.

SENAST REVIDERAD: 2023-09-23

Skapa ditt eget
Skapa ditt personliga program.
Öppna och skapa
Ramprogram
Ladda ned flyer med ramprogrammet.
Praktisk information
Här samlar vi all information du kan behöva inför Förebygg.nu 2023

15 november

08.30 Registrering och kaffe

09.30 Invigning av Förebygg.nu 2023

10.00 Föreläsning: Sociala sammanhang och individers handlande – hur hälsan formas i ett ömsesidigt samspel

10.45 Kaffepaus

11.15 Föreläsning: En narkotikapolitik anpassad till nutidens och framtidens utmaningar – Narkotikautredningens slutbetänkande och CAN:s Prisutdelning

12.30 Lunchpaus

13.30 Seminariepass 1

1 A. Spel om pengar – forskning, förebyggande arbete och stöd
1 B. Att mäta narkotika i avloppsvatten (enbart fysiskt)
1 C. Nya resultat från den internationella undersökningen Skolbarns hälsovanor

14.10 Paus

14.20 Seminariepass 2

2 A. Dopning bland unga – jakten på superkroppen (enbart fysiskt)
2 B. Den internationella narkotikapolitikens påverkan på unga i Sverige
2 C. Att vara nyfiken och lyhörd, vikten av föräldra-barnkommunikation för ungas substansbruk

15.00 Fikapaus

15.30 Föreläsning: Hur kunde dödsskjutningar bland unga män bli vardag i ett av världens rikaste länder?

16.30 Slut för dagen

18.30 Mingel och middag

16 november

Under konferensens andra dag väljer du ett fokusspår som du genomgående följer under hela dagen.

08:00 Registrering

09:00 Fokusspår

Fokusspår 1: Kopplingar mellan ANDTS- och brottsförebyggande arbete

Fokusspår 2: Barn som utsatt grupp (enbart fysisk)

Fokusspår 3: Aktuella trender bland unga och samhällets utmaningar (enbart fysisk)

Fokusspår 4: Skolan som förebyggande arena

Fokusspår 5: Civilsamhället som skyddande kraft för barn och unga (enbart fysisk)

10:00 Fikapaus

10:30 Fokusspår fortsätter…

11:30 Lunch

12:30 Fokusspår fortsätter…

13:30 Fika

14:00 Fokusspår fortsätter…

15:00 Avslut

INVIGNING AV FÖREBYGG.NU 2023

15 november kl 9:30

1 2 3

Jenny Broman, kommunalråd Göteborg, rotelansvarig för sociala frågo

Välkomna till Förebygg.nu 2023

Invigningstal och uppträdande av kulturskolan Göteborg.

Medverkande
Jenny Broman, kommunalråd Göteborg, rotelansvarig för sociala frågor

Moderatorer
Daniel Müller, samordnare vid CAN
Sara Gunnarsson, drogförebyggande samordnare i Vänersborgs kommun

Läs mer om våra moderatorer

Daniel Müller har en lång bakgrund inom folkhälsoarbete och prevention, där han arbetat på såväl kommunal som regional och nationell nivå. Idag arbetar han som samordnare på CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) med bland annat utbildningsinsatser och kunskapsstöd till län, regioner och kommuner. Dessförinnan arbetade Daniel ett drygt decennium på STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) med välkända metoder såsom t.ex. Ansvarsfull alkoholservering och Krogar mot Knark.

Sara Gunnarsson Forsberg arbetar som drogförebyggande samordnare i Vänersborgs kommun sedan 2002, där hon i över 20 år varit ansvarig för att driva och utveckla det ANDTS-förebyggande arbetet. Med sitt stora engagemang i frågorna och sin långa erfarenhet inom området har hennes lokala arbete också spridits nationellt till andra kommuner. 2019 utsågs hon till ”Årets förebyggare” i Sverige på konferensen Förebygg.nu.

FÖRELÄSNING

15 november kl 10:00

Olle Lundberg, huvudsekreterare, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, samt professor i Health Equality Studies vid Stockholms universitet

Sociala sammanhang och individers handlande – hur hälsan formas i ett ömsesidigt samspel

Skillnaden i livslängd mellan hög- och lågutbildade är för närvarande cirka sex år för män och knappt sju år för kvinnor. Det folkhälsopolitiska målet från 2018 har ett fokus på såväl god som jämlik hälsa, och att de påverkbara hälsoskillnaderna ska slutas inom en generation. För att åstadkomma ett framgångsrikt folkhälsoarbete behövs dock en mer sammansatt förståelse av individer och de faktorer som har betydelse för deras agerande och levnadsvanor. Här diskuteras hur levnadsvanor formas i ett ömsesidigt samspel mellan individer och fyra kraftfält som påverkar dem: lagar och regler, kommersiella krafter, sociala sammanhang och fysiologiska processer. Vilka konsekvenser får ett sådant synsätt för prevention och möjligheterna att hitta nya strategier för ANDTS-arbetet?

Föreläsare
Olle Lundberg, huvudsekreterare, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, samt professor i Health Equality Studies vid Stockholms universitet

Läs mer om Olle Lundberg

Olle Lundberg är professor i Health Equity Studies vid Stockholms universitet, och har under många år forskat om hälsa, välfärd och åldrande i ett livsförloppsperspektiv. Olle har haft flera olika uppdrag i utredningsväsendet, och var bl.a. ordförande för Kommissionen för jämlik hälsa som ledde fram till den nuvarande folkhälsopolitiken, samt ledamot av Agenda 2030-delegationen och Jämlikhetskommissionen. Han är numera Huvudsekreterare för Forskningsrådet för hälsa, välfärd och arbetsliv.

FÖRELÄSNING

15 november kl 11:15

Lina Pastorek, huvudsekreterare, SOU 2022:01, Narkotikautredningen

En narkotikapolitik anpassad till nutidens och framtidens utmaningar – Narkotikautredningens slutbetänkande

Den förra regeringen tillsatte i mars 2022 en utredning för att se över det narkotikapolitiska området. Utredningen lämnar sitt slutbetänkande den 26 oktober 2023. Föreläsningen handlar om utredningens förslag med fokus på det förebyggande området och vård till unga. Även andra delar av utredningens arbete, såsom vård och stöd, skadereducering och insatser för att minska dödlighet till följd av narkotika, kommer att beröras.

Föreläsare
Lina Pastorek, huvudsekreterare, S 2022:01, Narkotikautredningen

Läs mer om Lina Pastorek

Lina Pastorek är huvudsekreterare i Narkotikautredningen och kallar sig ”utvecklingsorienterad byråkrat”. Lina har en lång bakgrund med arbete inom ANDTS-området nationellt och internationellt på Socialdepartementet, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Lina har också tidigare arbetat i utredningar, bland annat på Mobilsering mot Narkotika, och har även arbetat i både Botkyrka och Lerums kommun.

PRISUTDELNING MED CAN

15 november kl 12:05

1 2

Prisutdelning till årets förebyggare och årets förebyggande kommun

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning delar ut CAN:s pris för förebyggande arbete. Priset delas ut i två olika kategorier: Årets förebyggare och Årets förebyggande kommun. Årets förebyggare (organisation eller person) utses av en jury efter en öppen nomineringsprocess och Årets kommun utses av samma jury med Preventionsindex som bas.

Medverkande
Charlotta Rehnman-Wigstad, direktör, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN samt pristagare.

Nominera till Årets förebyggare

Nomineringsperioden är från den 1 juni till den 30 september.

Pris för Årets förebyggare kan gå till en person eller organisation som tagit initiativ till, inspirerat, implementerat eller förvaltat ett drogförebyggande arbete lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt.

Läs mer och nominera på can.se

SEMINARIEPASS 1

15 november kl. 13.30

Här väljer du ett av tre parallella och valbara seminariepass.

1 2 3

Jessika Spångberg, utredare på Enheten för spelprevention och ANDTS-samordning, Folkhälsomyndigheten

Madeleine Tügel, Rådgivare på Spelberoendes förening Malmö

1 A. Spel om pengar – forskning, förebyggande arbete och stöd

Ett seminariepass som sveper över problemområdet spel om pengar, med fokus på unga. Vad säger forskningen och hur omfattande är problemet? Hur kan man arbeta förebyggande och vad finns det för stöd att få för de som är oroliga eller har ett problematiskt spelande?

Medverkande
Jessika Spångberg, utredare på Enheten för spelprevention och ANDTS-samordning, Folkhälsomyndigheten
Daniel Carlryd, Samordnare, CAN
Madeleine Tügel, Rådgivare på Spelberoendes förening Malmö

1 B. Att mäta narkotika i avloppsvatten

Hur går analys av narkotika i avloppsvatten till? RISE inleder med en genomgång av avloppsmätningar från provtagning till resultat. Därefter förs en gemensam dialog mellan RISE och Lidköpings kommun, som kontinuerligt genomför avsloppsmätningar av narkotika, kring den vidare användningen av de resultat som framkommer. Här lyfts lokala förutsättningar, möjligheter men också utmaningar.

Medverkande
Louise Karlsson, forskare/projektledare, RISE
Amanda Andersson, Processingenjör VA, Lidköpings kommun
Dag Stulen, Utvecklingsledare sociala frågor/trygghet, Lidköpings kommun

Enbart fysisk

Anna Månsdotter, Enhetschef, Enheten för spelprevention och samordning ANDTS, Folkhälsomyndigheten

1 C. Nya resultat från den internationella undersökningen Skolbarns hälsovanor

Skolbarns hälsovanor är en internationell undersökning som genomförs vart fjärde år i ett femtiotal länder i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO) bland 11-, 13- och 15-åringar. Syftet med studien Skolbarns hälsovanor är att se hur barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa ser ut och utvecklas över tid. Föreläsningen kommer att handla om användning av ANT bland olika grupper av elever utifrån deras sociala och ekonomiska förutsättningar och hur olika riskfaktorer samvarierar med att använda flera substanser.

Medverkande
Anna Månsdotter, Enhetschef, Enheten för spelprevention och samordning ANDTS, Folkhälsomyndigheten

SEMINARIEPASS 2

15 november kl. 14.20

Här väljer du ett av tre parallella och valbara seminariepass.

Jonas Karlsson, journalist och föreläsare

2 A. Dopning bland unga – jakten på superkroppen

Kroppen är en statussymbol, men de ideal som ständigt sköljer över oss är för de allra flesta mycket svåra att leva upp till. I jakten på ”Superkroppen” provar allt fler anabola steroider eller extrema kosttillskott. Vem riskerar att börja dopa sig? Vilka risker finns? Och hur kan vi förmå ungdomar att avstå?

Föreläsare
Jonas Karlsson, journalist och föreläsare

Enbart fysisk

Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center

2 B. Den internationella narkotikapolitikens påverkan på unga i Sverige

Europa och övriga omvärlden befinner sig en brytningstid vad gäller narkotikapolitiken. Vissa länder väljer legalisering av cannabis medan andra väljer andra lösningar på de utmaningar vi står inför. Frågan är hur det kommer att påverka Sverige i allmänhet och unga i synnerhet framöver?

Föreläsare
Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center

Sabina Kapetanovic, docent i psykologi, Högskolan Väst.

2 C. Att vara nyfiken och lyhörd – vikten av föräldra-barnkommunikation för ungas substansbruk

Att kommunicera med tonåringar kan vara en utmaning för föräldrar. Samtidigt som de rullar med ögonen, kan föräldrars frågor, regler och uppmuntran till samtal vara precis det ungdomar behöver för att göra kloka val i livet. I denna presentation berättar Sabina Kapetanovic om vikten av föräldra-barnkommunikation både för ungas substansbruk och för bibehållande av ett tryggt band mellan föräldrar och barn under tonåren.

Föreläsare
Sabina Kapetanovic, docent i psykologi, Högskolan Väst.

FÖRELÄSNING

15 november kl. 15.30

Evin Cetin, jurist, författare och entreprenör.

Hur kunde dödsskjutningar bland unga män bli vardag i ett av världens rikaste länder?

I sitt jobb som advokat har Evin Cetin mött såväl offren som förövarna i det gängvåld som skakat om vårt svenska samhälle. I Mitt ibland oss träffar hon huvudpersonerna själva: de som beställer morden, de som lever med ett pris på sitt huvud och de som rekryterar narkotikans barnsoldater. Genom deras berättelser kastar Cetin nytt ljus på frågan ingen verkar kunna besvara: Vad är det som händer — och går det att stoppa?

Medverkande
Evin Cetin, jurist, författare och entreprenör

FOKUSSPÅR 1:

Kopplingar mellan ANDTS- och brottsförebyggande arbete

16 november kl 9:00-15:00

Moderatorer
Malin Wiktoreng, nationell samordnare brottsförebyggande arbete, Länsstyrelsen.
Sofia Herlitz, nationell samordnare ANDTS, Länsstyrelsen

Kunskapsbaserat arbete och samverkan lyfts som framgångsfaktorer inom såväl ANDTS- som brottsförebyggande arbete. Struktur och systematik med utgångspunkt i lokal kartläggning och lägesbild är grundförutsättningar. Det kan i teorin verka enkelt, men hur genomförs det i praktiken?

Pass 1

Kunskapsbaserat brotts- och ANDTS förebyggande arbete, del 1

Folkhälsomyndigheten och Brottsförebyggande rådet är båda myndigheter som jobbar med kunskapsstöd och i vissa fall är målgrupperna de samma. Men vad menar vi med kunskapsbaserat brotts- och ANDTS- förebyggande arbete? Vad kan vi lära av varandra, vad är lika och i vad skiljer vi oss åt? På det här seminariet ger vi en bild av hur vi ser på kunskapsbaserat arbete, vad man kan samarbeta inom och hur vi sprider kunskap till våra målgrupper regionalt och lokalt.

1 2

Charlotta Gustafsson, utredare Brottsförebyggande rådet

Medverkande
Jessika Spångberg, utredare på Enheten för spelprevention och ANDTS-samordning, Folkhälsomyndigheten
Charlotta Gustafsson, utredare Brottsförebyggande rådet

Pass 2

Kunskapsbaserat brotts- och ANDTS förebyggande arbete, del 2

Ett samtal mellan olika professioner om ANDTS-prevention och kommuners ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Vad säger den nya lagstiftningen och hur samvarierar risk- och skyddsfaktorerna? Vikten av en gemensam lägesbild för att skapa ett långsiktigt och kunskapsbaserat förebyggande arbete.

1 2 3

Rickard Silva, brottsförebyggande samordnare Länsstyrelsen Västra Götaland

Medverkande
Rickard Silva, brottsförebyggande samordnare Länsstyrelsen Västra Götaland
Daniel Müller, samordnare CAN
Victor Prästbacka, polisen

Pass 3.1

”Krim-KULA” – ett försök att förena ANDTS- och brottsförebyggande arbete

I samband med att kommunerna får ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande ska det tas fram en kartläggning och lägesbild i varje kommun. I ett försök i att integrera fler preventionsfält i det arbetet har Länsstyrelsen i Norrbotten, i nära samarbete med CAN, genomfört Krim-KULA som en pilot i tre kommuner. Det innebär att den klassiska KULA-kartläggningen har gått från att bara omfatta ANDTS till att även väga in brottsförebyggande aspekter.

Medverkande
Mats Burman, Samordnare Brottsförebyggande arbete, Länsstyrelsen Norrbotten

Pass 3.2

Hur vet vi att vi gör rätt saker på rätt plats?

Aktuellt pass handlar om att tillvarata lokalt engagemang när lokala områdesteam analyserar bakomliggande orsaker, gör lägesbilder och handlingsplaner. Malmö stad presenterar CTC (Communities That Care) och deras främjande och universellt förebyggande arbete.

1 2

Birgitta Månsson, Central utvecklingsledare Malmö stad

Medverkande

Birgitta Månsson, Central utvecklingsledare Malmö stad
Mats Glans, Central utvecklingsledare Malmö stad

Pass 4.1

Drogfria platser – Rececentrum Kampenhof

Uddevalla kommun tillsammans med polisen i Uddevalla delar med sig av erfarenheter och exempel av att arbeta med metoden Drogfria Platser med utgångspunkt i ett lokalt exempel. Det beskrivs hur rececentrum valts som plats, hur metoden stöttat det drogförebyggande arbetet samt vikten av samverkan.

Medverkande

Ulrika Engelbrektsson Säkerhetssamordnare
Unni Norén Drogförebyggande samordnare
Miranda Gjelseth, Drogförebyggande samordnare, Uddevalla gymnasieskola
Tony Bengtsson kommunpolis, Västra Fyrbodal

Pass 4.2

Trygg i Åre – tioårig samverkan mot brott och narkotika med näringslivet i spetsen

Från fokus på minskade våldsbrott till utbildning i psykisk ohälsa med alkohol- och narkotikaförebyggande arbete som röd tråd. Trygg i Åre är ett nätverk att lita på när de svåra frågorna uppstår.

Medverkande

Malin Bergqvist, Hållbarhetsstrateg social hållbarhet Åre kommun

FOKUSSPÅR 2:

Barn som utsatt grupp

16 november kl 9:00-15:00
Enbart fysisk

Moderator
Kristina Berglund, docent, lektor och forskare vid Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet. Föreståndare för Centrumbildningen CERA vid Göteborgs Universitet.

Många barn i Sverige idag lever med föräldrar som har problem med alkohol, beroendeframkallande läkemedel eller narkotika. Problem med alkohol och droger för ofta med sig andra problem såsom psykisk ohälsa och ibland även kriminalitet. I det här fokusspåret har du möjlighet att lyssna på fakta om hur många barn som är utsatta och vad det får för konsekvenser, men du kommer också få goda exempel på hur man kan arbeta och samverka för att uppmärksamma, hjälpa och stärka utsatta barns hälsa.

Pass 1

ANDTS – en fråga om barnets mänskliga rättigheter

Utifrån barns samtal till Bris, forskning och annan erfarenhet inleder Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, detta spår. Han ger en bild av hur barn påverkas av vuxnas svårigheter med ett särskilt fokus på vikten av ett barnrättsperspektiv.

Medverkande
Magnus Jägerskog, generalsekreterare, Bris

Pass 2

Traumatiska erfarenheter i barndomen samt skadligt bruk och beroende hos ungar

Föreläsningen ger en överblick av prevalensen av olika typer av utsatthet bland barn och unga i Sverige. Vidare kommer kopplingen mellan tidig utsatthet, senare psykisk ohälsa samt skadligt bruk och beroende avhandlas. Under föreläsningen ges även en översikt av tillgängliga behandlingsmodeller inom området.

Medverkande
Johan Melander Hagborg, Göteborgs universitet

Pass 3

Backa barnet, från ord till handling

Ystads kommun, Polisen och Region Skåne äger tillsammans Backa barnet vilket är en gemensam modell för att säkerställa barns rättigheter, tidigt uppmärksamma barns behov och ge samordnat stöd. Utvecklingsarbetet Backa barnet har ambitionen att förändra både strukturerna för arbetet med målgruppen samt flytta fokus från respektive ansvarsområde till en gemensam nytta för barn och familjer.

Medverkande
Alexandra Hansson, Ystads kommun
Caroline Ekstrand, Ystads kommun
Charlotta Pettersson, Polismyndigheten
Ulrika Kvarnström, Polismyndigheten

Pass 4

Så hjälper vi barn som lever i familjer med beroende

Hur är det för ett barn att leva i en familj med beroende? Hur upptäcker vi dessa barn? Ersta Vändpunkten delar med sig av sina metoder och erfarenheter av att möta barn som lever i en familj med beroende.

1 2

Medverkande
Oskar Palmbäck, konsulent, Ersta Vändpunkten
Jeanette Svensson, socionom och leg. psykoterapeut. Ersta Vändpunkten

FOKUSSPÅR 3:

Aktuella trender bland unga och samhällets utmaningar

16 november kl 9:00-15:00
Enbart fysisk

Moderator
Maria Martini, Utvecklingsledare ANDTS förebyggande, Göteborgs stad
Eva Lindstrand, Utvecklingsledare ANDTS förebyggande, Göteborgs stad

Kunskap om ungdomars beteende och omvärld är viktiga förutsättningar för att kunna bedriva ett effektivt förebyggande ANDTS-arbete och fokusera på rätt insatser. Utifrån ungdomars omvärldsperspektiv kommer fokusspåret dyka ner i digitala mediers påverkan, ge ett axplock av de många risk- och skyddsbeteenden som omger våra ungdomar, ökade kunskaper inom rådande drog- och substanstrender samt ungdomars attityder kring narkotika. Utifrån ett trendperspektiv kommer det ingå viktig infomation om substanser och de senaste siffrorna avseende det aktuella lustgasanvändandet bland skolungdomar.

Pass 1.1

Generation Z: En synnerligen välartad generation

Ungdomars beteende och bruk av legala och illegala substanser har alltid blivit föremål för forskning, spekulation och fantasi. Varje ny generation beskrivs ofta som mer tappad, mer problematisk och utsatta för mer fara. Samtidigt ses en nedåtgående trend i bruket av cigaretter och alkohol bland skolungdomar och bruket av cannabis ligger stabilt och lågt, där inget tyder på att ungdomarna har bytt alkoholen mot cannabis. Den här presentationen bygger på fynd från Futura01-projektet där ungdomar födda 2001 följs i övergången från ungdom till ung vuxen.

Medverkande
Nicklas Dennermalm, doktorand vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms Universitet.

Pass 1.2

Relationen mellan unga och föräldrar i förhållande till psykisk hälsa och ANTS-vanor.

Folkhälsomyndigheten presenterar likheter och skillnader när det gäller riskbeteende kring alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) samt psykisk ohälsa i samband med relationen mellan förälder och unga. I föreläsningen diskuteras hur föräldrar förhåller sig till ANTS och samband mellan detta och ungas ANTS-vanor samt vad det betyder för det förebyggande arbetet inom ANTS och psykisk hälsa. Syftet är att ge en övergripande bild av föräldrars roll inom ANTS-förebyggande arbete.

1 2

Medverkande
Robin Nilsson, Utredare, Folkhälsomyndigheten
Maria Forslund, Utredare, Folkhälsomyndigheten

Pass 2.1

Attityder till narkotika hos unga

Kunskap om beteende- och omvärldsförändringar är viktiga förutsättningarna för att bedriva ett effektivt förebyggande arbete. Föreläsningen kommer sammanfatta resultat från framförallt Folkhälsomyndighetens undersökningar om attityder till cannabis och annan narkotika. Resultaten kan ge en indikation på vilka insatser som kan vara aktuella att prioritera i det drogförebyggande arbetet.

Medverkande
Anne Leppänen, Folkhälsomyndigheten

Pass 2.2

Lustgasanvändning bland skolelever

Presentation av resultat från CAN’s nationella skolundersökning 2023. I vilken utsträckning använder elever i årskurs 9 och på gymnasiet lustgas? Skiljer det sig mellan män och kvinnor och var man bor? Bland de som använt lustgas, har de även använt andra substanser?

Medverkande
Siri Thor, utredare med forskningskompetens, CAN

Pass 3

Digitala medier och dess koppling till mental ohälsa

Digitala medier (dataspel och sociala medier) utgör idag en allt större del av våra liv och nu visar forskningen att detta kan ha negativa effekter för vår hälsa. Denna föreläsning förklarar vilka negativa effekter som forskningen kunnat påvisa, vilken typ av använding som är mest problematisk, om vissa individer är mer såbara jämfört med andra vad gälller att utveckla ett problematiskt användande av digitala medier, samt hur kan man stötta barn och ungdomar i att använda digitala medier på ett mer balanserat sätt.

Medverkande
Lisa Thorell, docent vid Karolinska Institutet

Pass 4.1

Energidryckskonsumtion hos gymnasieelever i Västra Götaland

Försäljningen av energidrycker ökar i Sverige. Forskningsstudier har visat på negativa hälsoaspekter vid hög konsumtion av dessa drycker. Hur ser konsumtionen ut hos unga i Sverige? Är det något för skolhälsoteamen att vara uppmärksamma på? Föreläsningen kommer presentera resultat från delar av en enkätstudie utförd i västra Sverige.

Medverkande
Mia Ericson, professor, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet

Pass 4.2

Nya Nikotinprodukter och den unga hjärnan

Föreläsningen handlar om nya nikotinprodukter som elektroniska cigaretter och tobaksfritt snus och vilka risker det kan finnas med dessa produkter. Förutom att beskriva några av de varianter av nya nikotinprodukter som finns på marknaden, och hur konsumtionsmönstret ser ut, så ligger fokus på hur nikotinet utgör sin effekt på hjärnan och kroppen. Framför allt diskuteras vilka konsekvenser detta kan ha på våra ungdomars mentala hälsa.

Medverkande
Louise Adermark, Docent i neurobiologi, Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet

Pass 4.3

Mini-Maria online – en digital mottagning för unga med substansbruk och deras närstående

Tidiga insatser är viktiga för prognosen för unga som använder substanser, men många drar sig för att söka hjälp. Frågorna är känsliga, man vet inte vilken hjälp man kan få, och är inte sällan rädd för dåligt bemötande eller vad som ska hända om ens substansbruk blir känt. Även för föräldrar och andra närstående kan steget att söka stöd kännas stort. Hur kan en digital mottagning hjälpa till att sänka trösklarna?

Medverkande
Helena Ringnér, leg psykolog, Mini-Maria Göteborg

FOKUSSPÅR 4:

Skolan som förebyggande arena

16 november kl 9:00-15:00

Moderatorer
Information kommer

Skolan når nästan alla barn i Sverige och är en viktigt förebyggande arena. Att unga fullföljer sina studier med godkända betyg är i sig en viktig skyddsfaktor. Dessutom har eleverna rätt till en hälsofrämjande skolmiljö som är fri från alkohol, narkotika, dopning och tobak. Rektorer har det övergripande ansvaret för att sätta upp mål och ge förutsättningar för skolans personal att arbeta med ANDTS. För att nå framgång bör personal över hela skolan bidra i det förebyggande arbetet och arbetet behöver även nå samverkan utanför skolans väggar. Fokusspåret ger kunskap om hur det förebyggande arbetet kan organiseras i skolan och i samverkan med andra verksamheter. Spåret höjer elevernas röster för en bättre skola och presenterar ett konkret exempel för bättre studiero i klassrummen som även kan ge effekt på minskat tobaks-och alkoholbruk.

Pass 1

Skolspåret inleder med en föreläsning av Martin Karlberg, universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

Medverkande
Martin Karlberg, Universitetslektor, excellent lärare, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

Pass 2.1

Elevers delaktighet i skolans förebyggande arbete

Skolan är en viktig plattform för att arbeta såväl förebyggande som reaktivt för unga medborgares välmående. Elever har rätt till delaktighet och inflytande över sin skolmiljö och ska tillförsäkras en tillvaro som präglas av trygghet och studiero. För att möjliggöra det är det av största vikt att skolan arbetar systematiskt och förebyggande med arbetsmiljöfrågor och säkerställer en fullgod elevhälsa. I framtagandet av strukturer för ett förebyggande och reaktivt arbete så måste eleverna inkluderas för att åtgärderna ska bli ändamålsenliga och tillitsbyggande. Hur gör vi det på bästa sätt?

Medverkande
Embla Persson, Ordförande, Sveriges Elevkårer

Pass 2.2

Unga om medier, känsliga frågor och förtroende/tillit

Inom ramen för undersökningen Vem kan man lita på? har CAN frågat unga om vart de vill vända sig i känsliga frågor. Undersökningen lyfter bland annat ungas användande av och förtroende för medier, vilka frågor som unga upplever är känsliga att prata om och vart de vill vända sig för information respektive råd och stöd när det gäller exempelvis alkohol, narkotika, missbruk i familjen eller våld i hemmet.

Medverkande
Sara Kristensson, kommunikationschef, CAN

Pass 3

Skolan som plattform för socialpreventiva åtgärder

Järfälla har lyckats docka in ANDTS i sitt övriga förebyggande arbete genom en strukturerad och välorganiserad samverkan över förvaltningsgränserna. Skolan har en nyckelroll i detta arbete och genom den strukturerade samverkan ges en mängd socialpreventiva åtgärder åtkomst till skolan som arena. Under seminariet beskrivs hur Järfälla organiserat detta förvaltningsövergripande, effektiva socialpreventiva arbete med utgångspunkt i ANDTS. Det redogörs även om framgångsfaktorer och möjligheter utifrån Folkhälsomyndighetens rapport ”ANDTS och SAMBU i Järfälla kommun” där Järfällas organisering av sitt förebyggande arbete följts upp.

1 2

Lisa Wells, Preventionssamordnare Preventionsenheten, Socialförvaltningen Järfälla

Medverkande
Mikael Skaghammar, Enhetschef Preventionsenheten, Socialförvaltningen Järfälla
Lisa Wells, Preventionssamordnare Preventionsenheten, Socialförvaltningen Järfälla

Pass 4

Höjaspelet – ett spel alla kan vinna

Höjaspelet är ett universalpreventivt program som riktar sig till de lägre skolåren. Insatsen är ett klassrumsbaserat spel som integreras med den ordinarie undervisningen med syfte att skapa arbetsro och träna sociala färdigheter. På lång sikt har internationella studier visat resultat på bland annat minskat våld, tobak och – alhoholbruk samt psykisk ohälsa.

1 2

Medverkande
Therese Blunck, Utvecklingssamordnare, Malmö Stad
Ahmet Gazic, utvecklingssamordnare, Malmö Stad

FOKUSSPÅR 5:

Civilsamhället som skyddande kraft för barn och unga

16 november kl 9:00-15:00
Enbart fysisk

Moderatorer
Daniel Carlryd, samordnare vid CAN

En övervägande majorietet av Sveriges befolkning över 16 år är medlemmar i en förening. Det svenska civilsamhället är mångfaciterat och består av icke vinstdrivande organisationer som arbetar mot olika mål och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Detta spår beskriver bredden och vidden av civilsamhället samt hur det bidrar till förbättrade livsvilkor för barn och unga. Det ges också exempel på hur kommun och föreningsliv kan arbeta tillsammans för att skapa goda förutsättingar för barn och unga.

Pass 1

Civilsamhällets betydelse

Ideellt arbete, föreningsliv och civilsamhälle är en betydelsefull och central del av ett vitalt samhälle. I denna föreläsning redogörs för vad civilsamhället är, dess omfattning och betydelse med exempel från det drogförebyggande arbetet. Målsättningen är att stärka och inspirera aktörer i föreningslivet och informera och kompetenshöja aktörer i offentlig sektor.

Medverkande
Ola Segnestam Larsson, Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola.

Pass 2.1

Att bryta utanförskap hos unga! Sociala investeringar för framtiden

Stadsmissionen i Östergötland arbetar med fokus på ungdomars möjligheter till att bli sitt bästa jag, oavsett var de bor och kommer ifrån. Föreläsningen lyfter berättelser om unga som gjort resan från risk för avhopp i skolan och närhet till gängmiljö till hög skolnärvaro, eget arbete och som blivit del av program för personlig utveckling och självledarskap inom bland annat satsningen Trygga Orten. Under föreläsningen diskuteras förutsättningar och riskfaktorer i utsatta områden och presenterar vårt innovativa arbetssätt och dess kritiska framgångsfaktorer.

1 2

Medverkande
Östergötlands stadsmission:
Martin Callmeryd, nationell projektledare
Oscar Orlenius, verksamhetsområdeschef

Pass 2.2

Friluftsliv för framtidens förebilder – bryta utanförskap och ta tillvara ungas potential i områden med socioekonomiska utmaningar

Med projektet Friluftsliv för framtidens förebilder vill de minska utanförskap och psykisk ohälsa genom att ge barn och unga som bor i områden med socioekonomiska utmaningar ökad möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter. Civilsamhället bidrar med mycket och under den här föreläsningen berättar Scouterna, Mentor Sverige och Friluftsfrämjandet om hur de ger barn och unga möjlighet att testa på nya saker, få nya vänner, lära sig leda både sig själv och andra samt få en ökad tilltro till sin egen förmåga.

Medverkande
Elisabeth Danefjäll, medlemsutvecklingschef Scouterna
Pedro Fuentes tf. verksamhetschef Mentor Sverige

Pass 3

Ungas psykiska hälsa och civilsamhället som en friskfaktor – men hur ska stödet se ut om unga får bestämma?

Vad behöver göras enligt unga och hur vill de att stödet ska se ut? Kartläggningen, Att inte bara överleva utan att faktiskt också leva, om ungas psykiska hälsa som MUCF och Folkhälsomyndigheten gjort tillsammans visar att unga söker stöd hos civilsamhällesorganisationer. Under den här föreläsningen kommer du kunna ta del av kartläggningens resultat om ungas psykiska hälsa och ohälsa, vilka orsaker unga anger men framför allt vilket stöd unga söker och önskar. Du kommer också kunna ställa frågor.

Medverkande
Victoria C Wahlgren, utredare, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Pass 4

Föreningsvägledare – Socialtjänstens arbete med meningsfull fritid för unga

En presentation om hur Trollhättans stads socialtjänst jobbar med föreningsliv som skyddsfaktor för unga. Beskrivning av TUTI-projektet (tidig upptäck, tidig insats) och hur (sam)arbetet med att främja meningsfull fritid för unga har utvecklats.

Medverkande
Linnéa Nilsson & Ahmed Halawi, föreningsvägledare, Trollhättans stad.

Program

15 november

16 november

INVIGNING AV FÖREBYGG.NU 2023

Välkomna till Förebygg.nu 2023

FÖRELÄSNING

Sociala sammanhang och individers handlande – hur hälsan formas i ett ömsesidigt samspel

FÖRELÄSNING

En narkotikapolitik anpassad till nutidens och framtidens utmaningar – Narkotikautredningens slutbetänkande

PRISUTDELNING MED CAN

Prisutdelning till årets förebyggare och årets förebyggande kommun

SEMINARIEPASS 1

1 A. Spel om pengar – forskning, förebyggande arbete och stöd

1 B. Att mäta narkotika i avloppsvatten

1 C. Nya resultat från den internationella undersökningen Skolbarns hälsovanor

SEMINARIEPASS 2

2 A. Dopning bland unga – jakten på superkroppen

2 B. Den internationella narkotikapolitikens påverkan på unga i Sverige

2 C. Att vara nyfiken och lyhörd – vikten av föräldra-barnkommunikation för ungas substansbruk

FÖRELÄSNING

Hur kunde dödsskjutningar bland unga män bli vardag i ett av världens rikaste länder?

FOKUSSPÅR 1:

Kopplingar mellan ANDTS- och brottsförebyggande arbete

Kunskapsbaserat brotts- och ANDTS förebyggande arbete, del 1

Kunskapsbaserat brotts- och ANDTS förebyggande arbete, del 2

”Krim-KULA” – ett försök att förena ANDTS- och brottsförebyggande arbete

Hur vet vi att vi gör rätt saker på rätt plats?

Drogfria platser – Rececentrum Kampenhof

Trygg i Åre – tioårig samverkan mot brott och narkotika med näringslivet i spetsen

FOKUSSPÅR 2:

Barn som utsatt grupp

ANDTS – en fråga om barnets mänskliga rättigheter

Traumatiska erfarenheter i barndomen samt skadligt bruk och beroende hos ungar

Backa barnet, från ord till handling

Så hjälper vi barn som lever i familjer med beroende

FOKUSSPÅR 3:

Aktuella trender bland unga och samhällets utmaningar

Generation Z: En synnerligen välartad generation

Relationen mellan unga och föräldrar i förhållande till psykisk hälsa och ANTS-vanor.

Attityder till narkotika hos unga

Lustgasanvändning bland skolelever

Digitala medier och dess koppling till mental ohälsa

Energidryckskonsumtion hos gymnasieelever i Västra Götaland

Nya Nikotinprodukter och den unga hjärnan

Mini-Maria online – en digital mottagning för unga med substansbruk och deras närstående

FOKUSSPÅR 4:

Skolan som förebyggande arena

Elevers delaktighet i skolans förebyggande arbete

Unga om medier, känsliga frågor och förtroende/tillit

Skolan som plattform för socialpreventiva åtgärder

Höjaspelet – ett spel alla kan vinna

FOKUSSPÅR 5:

Civilsamhället som skyddande kraft för barn och unga

Civilsamhällets betydelse

Att bryta utanförskap hos unga! Sociala investeringar för framtiden

Friluftsliv för framtidens förebilder – bryta utanförskap och ta tillvara ungas potential i områden med socioekonomiska utmaningar

Ungas psykiska hälsa och civilsamhället som en friskfaktor – men hur ska stödet se ut om unga får bestämma?

Föreningsvägledare – Socialtjänstens arbete med meningsfull fritid för unga

Senaste nytt