Här hittar du dokumentation från Förebygg.nu, 13-14 november 2019. Presentationer finns från många av årets föreläsare. Presentationerna ligger i anslutning till den programpunkt föreläsaren medverkat på.
Senast reviderad: 2019-12-19
Enligt, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN:s skolundersökningar har exempelvis alkoholkonsumtionen sjunkit bland ungdomar i Sverige under 2000-talet. Är nedgångarna lika kraftiga i alla län? Syns samma trender i jämförbara länder? Hur är utvecklingen för andra droger? Hur har debutåldern förändrats över tid? Presentationen syftar till att ge en inblick i aktuella trender och tendenser.
Föreläsare
Ulf Guttormsson, chef på CAN:s avdelning för Analys och metod, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Dagens evidensbaserade insatser ska kompletteras av interventioner som tar i beaktande att människans beteende ofta är starkt färgat av miljön och begränsar självreglering. Miljömässiga och kontextuella interventioner syftar till att förändra lagstiftning, den ekonomiska och/eller fysiska miljön för att begränsa möjligheterna för risktagande samt ohälsosamt beteende. Interventionerna påverkar individens instinktiva, naturliga och icke-medvetna beteende. Kontextuell prevention är ett nytt tillvägagångssätt som effektivt kan användas tillsammans med annat preventionsarbete.
Engelska
Current evidence-based behavioural interventions should be complemented by such interventions that take into account that human behaviour is often strongly contingent on environmental with limited self-regulation. Environmental interventions seek to alter the regulatory, economic and/or physical environment to limit the potential for risk-taking or unhealthy behaviours. It influences individuals’ automatic, natural and non-conscious behaviour for preventive purposes across a wide spectrum of domains including alcohol and drug use. Whilst environmental prevention is a novel approach with individual merits, it is also highly complementary to, and can be effectively utilised alongside, other prevention approaches.
Föreläsare
Gregor Burkhart, Principal scientific analyst Prevention, Support to practice sector, Public health unit, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA)
SEM1
Alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skador, både kroniska sjukdomar och akuta skador, har ökat bland äldre i Sverige under de senaste åren. Samtidigt har andelen äldre blivit allt fler och kommer fortsätta att öka. Detta seminarium lyfter den ökade känsligheten för alkoholens effekter hos äldre, som i kombination med åldrandet kan öka risken för sjukdomar och olyckor, även vid relativt låg konsumtion. Vidare beskrives förhållandet mellan alkohol och olika sjukdomar och problem som kan drabba äldre.
Medverkande
Per Leimar, politisk sekreterare, IOGT-NTO
SEM2
– att skydda unga i en drogliberal omvärld
I Nordamerika pågår en kommersialisering och normalisering av cannabis. Svenska föräldrar, lärare och allmänhet behöver rustas med goda argument och ett solitt föräldraskap för att undvika att deras barn lockas av en industri vars främsta målgrupp är den unga mognande hjärnan. Vad säger man till sina barn? Vad är det som sker? Vad behöver vi veta om cannabis? Passet berör frågor som även tas upp i Erik Leijonmarks bok, Droghandboken: guide för föräldrar och andra nyfikna, som handlar om hur föräldrar kan förhålla sig till att droger blir allt mer vanligt förekommande i sina barns uppväxtmiljöer.
I anslutning till denna föreläsning finns möjlighet att köpa ett exemplar av Erik Leijonmarcks bok ”Droghandboken- guide för föräldrar och andra nyfikna”.
Medverkande
Erik Leijonmarck, författare och generalsekreterare för ECAD, European Cities Against Drugs.
SEM3
Eftersom kroppsmissnöje kan vara en drivkraft i användningen av AAS (Anabola androgena steroider), blir det viktigt att arbeta förebyggande mot kroppsmissnöje som ett led i att förebygga dopning. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi, Göteborgs Universitet, forskar om individers kroppsuppfattning, dvs tankar om den egna kroppen och utseendet. Vad säger forskningen när det gäller att förstå hur individers kroppsuppfattning formas? Vad gör träning för kroppsuppfattningen? Och hur kan vi få bukt med kroppsmissnöje och främja mer positiva tankar om kroppen?
Medverkande
Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi, Göteborgs Universitet
SEM4
Idag är rökning förbjuden vid alla skolgårdar. Den 1 juli 2019 är det flera utemiljöer som blir rökfria. Rökning av tobak, e-cigaretter och andra rökprodukter blir förbjuden på bland annat busshållplatser, uteserveringar och lekplatser samt entréer till offentliga lokaler. Hur påverkar det mig och min organisation? Josefin Jonsson, enhetschef för enheten tobaksprevention på Folkhälsomyndigheten, informerar om reglerna och de krav som du som privatperson kan ställa på din omgivning.
Medverkande
Josefin P. Jonsson, chef och Ulf Bergsten, utredare, enheten för Tobaksprevention, Folkhälsomyndigheten
SEM5
Den senaste nationella strategin för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitik, ANDT, som regeringen ansvarar för tillkom 2016. 2020 är sista året för den nuvarande ANDT-strategin. IOGT-NTO har tagit initiativet till att – i samarbete med andra organisationer och experter – ta fram en ”skuggstrategi”. Ett alternativ till hur framtidens ANDT-strategi kan se ut. Vilka områden som är viktiga att ha med, vad vi bör arbeta med på nationell och regional nivå samt vilka politiska åtgärder krävs för att detta ska vara möjligt, är några av de frågor som strategin ska belysa.
Medverkande
Håkan Leifman, tidigare direktör i Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
SEM6
Under seminariet presenterar lokala verksamheter, hur de på olika sätt utvecklat nya arbetssätt i syfte att förebygga ANDT-bruk, främja psykisk hälsa och social inkludering hos unga vuxna i migration som är 18 år och äldre. Deras erfarenheter kan inspirera andra föreningar och kommuner.
Resultat från följeforskningen, genomförd av Malmö universitet, presenteras av Folkhälsomyndigheten som finansierat satsningen.
Medverkande
Åsa Domeij, Folkhälsomyndigheten
Mikael Wiklund, Kramfors kommun
Marie Forsberg, Rädda Barnens riksförbund
Thomas Rasmusson, Tegelbruket i Örebro
SEM7
När en influencer framför ett budskap på sitt sätt, når det fram så mycket bättre än när myndigheter själva kommunicerar. Länsstyrelserna använder influencers för att nå unga vuxna med budskap kring langning av alkohol. Komikern och influencern Lucas Simonssons sketch om antilangning fick till exempel över 400 000 visningar på Instagram och nästan 350 kommentarer. Under passet ges en bild av hur Länsstyrelserna jobbar med influencers för att nå resultat och samtidigt hålla balansen bland regelverk, mänskliga rättigheter, jämlikhetsperspektivet och hållbarhetsmålen.
Medverkande
Karin Ladberg, kommunikationsstrateg, Länsstyrelsen Västra Götalands län
SEM8
Det finns en ojämlikhet i psykiatriska hälsobesvär bland HBTQ-personer som grupp, i jämförelse med den övriga befolkningen. Det inkluderar riskbruk och beroendeproblem av alkohol, narkotika och vissa typer av spel. Hur ser hälsosituationen ut bland unga HBTQ-personer i Sverige utifrån ett beroendeperspektiv? Vad visar forskningen gällande alkohol, narkotika, spel och levnadsvillkor bland sexuella minoriteter.
Medverkande
Shani Broman, leg. sjuksköterska VUB psykiatri, doktorand, Lunds universitet
SEM9
I Göteborg finns en lång forskningstradition kring äldres psykiska hälsa. Genom intervjuer med anhöriga till äldre som dött i suicid har vi kunnat visa att alkoholproblematik är kopplad till en tiofaldig ökning av suicidrisken hos äldre. Detta gäller inte bara för äldre män, utan även för kvinnor. Samma riskökning gäller för suicidförsök. Alkoholkonsumtionen hos äldre ökar i Sverige idag. Detta, kombinerat med höga suicidtal hos äldregruppen talar för behov av ökad tillgänglighet till alkoholvård för äldre. Särskilt eftersom vi vet att äldre svarar minst lika bra på behandling som yngre.
Medverkande
Margda Waern, professor, överläkare i allmän psykiatri med
specialfokus på suicidologi, Göteborgs Universitet
Bo Söderpalm, professor/överläkare, Göteborgs Universitet
SEM10
RUS som jobbar preventivt med krogarna i Göteborg berättar om sitt arbete riktat mot narkotikan i den miljön. Under föreläsningen presenteras senaste rapporten om narkotikasituationen på krogen och projektet Dansa Utan Droger.
Medverkande
Jenny Havner, projektledare RUS, Restauranger Utveckling Samarbete
Lennart Johansson, projektledare RUS, Restauranger Utveckling Samarbete
SEM11
2016 ställde sig regeringen bakom målet om ett rökfritt Sverige och att dagligrökningen år 2025 ska vara mindre än fem procent. Under seminariet ger Folkhälsomyndigheten en beskrivning av tobaksanvändningen över tid och blickar framåt. Med utgångspunkt i folkhälsopropositionen och ramkonventionen om tobakskontroll lyfts behovet av framtida nationella tobaksförebyggande åtgärder men också vilka vinster och utmaningar det finns regionalt och lokalt med att arbeta tobaksförebyggande.
Medverkande
Josefin P Jonsson, chef enheten för Tobaksprevention, Folkhälsomyndigheten
Linda Maripuu, utredare för enheten för tobaksprevention, Folkhälsomyndigheten
Anette Danesjö-Gustavsson, Region Örebro
SEM12
-Ett seminarium om spel om pengar och förebyggande arbete.
Små och stora kommuner har samma ansvar att förebygga spelproblem men olika förutsättningar. Vi presenterar nya resultat från Swelogs (Swedish longitudinal gambling study), där vi jämför spelande och spelproblem i landets småkommuner (mindre än 10 000 invånare) med resten av landet och diskuterar detta i relation till CAN:s rapport Småkommuners ANT-situation och förebyggande arbete. Vilka behov och möjligheter har kommunerna för att utföra sitt uppdrag att förebygga spel? Vad krävs av den nationella nivån?
Medverkande
Ulla Romild och Jessika Spångberg, utredare enheten för hälsofrämjande levnadsvanor och spelprevention, Folkhälsomyndigheten
Tony Nilsson CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Företrädare för en mindre kommun och Länsstyrelsen
SEM13
– ett exempel på indikatorsbaserat ANDT – förebyggande arbete i skolan
Andelen elever som använder både tobak, alkohol och andra droger skiljer sig mycket åt i de olika grundskolorna och gymnasierna. Drogvaneundersökningen används som ett underlag för att identifiera vilka skolor som har höga resultat. Analysen av indikatorerna visar på bakomliggande risk- och skyddsfaktorer och blir en grund för insatser. Skolledning och elevhälsa erbjuds konsultation och i dialog görs en utbildningsplan utifrån skolans behov. På så sätt inleds ett processinriktat arbete med hela skolans personal.
Medverkande
Jessica Andersson och Maria Martini, utvecklingsledare vid Social utveckling, Göteborgs Stad
SEM14
Enligt ANDT-strategin ska det förebyggande arbetet inriktas på att åtgärda skillnader mellan grupper i bruk och skador kopplat till alkohol, narkotika, tobak och dopning. Detta kopplas till Sveriges övergripande folkhälsopolitiska mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. För att kunna utforma insatser för jämlik hälsa krävs kunskap om hur skillnaderna ser ut och utvecklas, tänkbara orsaker och hur det ANDT-förebyggande arbetet påverkar olika grupper i befolkningen (kön, ålder, socioekonomi, födelseland, osv.) Folkhälsomyndigheten berättar om nya resultat, men även om kunskap som saknas, kopplat till olika frågeställningar om jämlikhet i hälsa inom ANDT-området.
Medverkande
Anna Månsdotter, chef enheten för samordning och analys ANDT, Folkhälsomyndigheten.
Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris ger oss en kort inblick i barns mående utifrån Bris rapport ”Hur har barn det? Om barns livssituation, trender, utmaningar och möjligheter”. 2020 blir Barnkonventionen lag, vilka möjligheter och utmaningar ser vi för att kunna skapa förutsättningar så att barns bästa beaktas i alla beslut som fattas? Hur kan vi arbeta för att säkerställa barn och ungas rätt till stöd så att de inte faller mellan stolarna?
Föreläsare
Magnus Jägerskog, Generalsekreterare Bris, Barnens rätt i samhället.
Detta fokusspår belyser barn och unga som växer upp i familjer med missbruksproblematik. Hur ser deras psykosociala hälsa ut, vad behöver vi veta om hur arv och miljö samspelar för att skapa bra förutsättningar för barn och unga? Dagen avslutas med ett konkret exempel på hur vi som vuxna kan hjälpa barn och unga att utveckla en ökad motståndskraft och återhämtningsförmåga vid svåra och traumatiska händelser i livet så att de kan bli stärkta och utvecklas.
Moderator
Disa Jagurdzija, Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland
Pass 1
Gener som ökar risken för missbruk och psykisk ohälsa kan också resultera i mindre missbruk, depressioner och kriminalitet. Om uppväxtmiljön är den rätta. Låt ett barn med ”riskgenerna” växa upp i en trygg och kärleksfull familj med bra omgivningar, och chansen är stor att det till och med går bättre än för dem som saknar den typen av gener. Traditionellt har man klassat ärftliga faktorer som är relaterat till psykisk ohälsa som att man kan vara bärare av en ”risk-gen”. Dessa riskgener bör kanske istället kallas känslighetsgener, vilka ger positiv eller negativ effekt på individen, gällande t ex beteende och psykisk hälsa, beroende på miljön.
Medverkande
Kent W. Nilsson, Professor, Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet
Pass 2
Inom ramen för den longitudinella studien Futura O1 har forskarna tittat på psykosocial hälsa bland barn och unga som växer upp i familjer med missbruksproblematik. Syftet är att få en bild gällande depression, psykosomatiska besvär, skolgång, fritid samt deras substansanvändning i jämförelse med de barn och unga som inte växer upp i familjer med missbruksproblematik. Studien lyfter också vad som är utmärkande för de barn och unga som inte uppvisat några psykosomatiska besvär till följd av sin uppväxtmiljö i jämförelse med de som uppvisar psykosomatiska besvär.
Medverkande
Peter Larm, docent i folkhälsovetenskap vid Mälardalens Högskola, forskare vid Karolinska institutet och CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Pass 3
Under detta pass presenteras först projektet RESCUR: Jag vill, jag kan, jag törs! En effekt- och implementeringsstudie under åren 2017-2019. Det kommer även ges en inblick i det pedagogiska material för barn i åldern 4-12 år som syftar till att stärka barns resiliens genom att ge dem verktyg att kunna möta och hantera svåra situationer i sin vardag. Detta gäller inte minst barn i utsatthet, till exempel de som har upplevt krig, varit på flykt eller växt upp i familjer med missbruksproblem, våld eller psykisk ohälsa. Genom aktiviteter är syftet att stärka barns sociala och känslomässiga förmågor likväl som att lära dem att hantera och klara av olika problem och situationer, och kunna gå stärkta ur dem. Materialet kan användas av skola, socialtjänst och ideella organisationer.
Medverkande
Therése Skoog, docent och ansvarig forskare vid Göteborgs universitet
Birgitta Kimber, Med Dr, PhD vid Umeå universitet, forskare, utbildare och en av författarna till RESCUR-materialet.
Välkommen på en djupdykning inom narkotikaområdet. Här ges ytterligare kunskap i preventionsarbetet med fokus på cannabisprevention. Vi får höra mer om en ofta dold grupp, drogberoende tjejer. Undersökningar och praktiker visar på samma bild, att tjejerna ofta mår sämre än killarna. Dagen slutar med en utblick till vårt grannland Norge för att ta oss in i ett samtal om narkotikapolitik och lagstiftning i Sverige.
Moderatorer
Linda Nilsson, Göteborgs Stad
Pass 1
In this seminar we are going to explore and discuss how environmental intervention principles can be applied in the prevention of cannabis use, also considering the debates about legalisation in other EU countries and their effect on the perception of social norms. We will discuss also the possibilities and evidence of other prevention forms (e.g. indicated prevention including BI) for cannabis prevention.
På detta seminarium ska vi diskutera hur kontextuella interventionsprinciper kan implementeras på cannabisprevention med tanke på lagstiftningsdebatten i andra EU länder och dess effekt på sociala normer. Vi kommer att diskutera möjligheterna och evidensen på andra former av förebyggande arbete (till exempel indikerad prevention) för cannabisprevention.
Medverkande
Gregor Burkhart, Principal scientific analyst Prevention, Support to practice sector, Public health unit, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA)
Pass 2
Passet inleds med en kort sammanfattning av resultaten från en ny drogvaneundersökning 2019, med fokus på tjejernas situation. Vi får information om arbetet på Mini-Maria-mottagningarna när det gäller utsattheten för tjejer som använder cannabis. Flickorna som kommer till behandling inom öppenvården har mer omfattande problem i flera aspekter av livet än pojkarna. Polisen, likt många andra instanser har svårare att upptäcka kvinnor i brottslighet och missbruk än män. Många gånger upptäcks tjejer när de har kommit långt i sitt missbruk och i ett väldigt utsatt läge. Polisen arbetar med att mer jämlikt upptäcka missbruk bland unga.
Medverkande
Ulla Kungur, utvecklingsledare, Social resursförvaltning, Göteborgs Stad
Kristoffer Lindgren, samordnare Mini-Maria Göteborg
Mia-Maria Magnusson, Polisinspektör region Stockholm och doktorand Malmö Universitet
Pass 3
Panelsamtal om möjligheter och utvecklingspotential i den framtida narkotikapolitiken. Norge har tillsatt en kommission som ska utreda avkriminalisering av narkotika. Kommissionens förslag väntas till hösten 2019 – vad innebär förslaget och vad får det för effekter för Norges förebyggande arbete? Svenska Narkotikapolisföreningen har lagt fram förslag för hur påföljderna i den svenska narkotikalagstiftningen kan utvecklas för att bättre passa olika målgrupper. Utgångspunkten är att böter inte alltid är den adekvata påföljden.
Medverkande
Linda Nilsson, utvecklingsledare, Social resursförvaltning, Göteborgs Stad
Stig Erik Sørheim, Actis – Rusfeltets samarbeidsorgan
Lennart Karlsson, SNPF (Svenska Narkotikapolisföreningen)
Fokusspåret inleds med information om komplexa samhällsfrågor i stort. Därefter fördjupar vi oss i brottslighet och narkotika som är två tätt sammankopplade exempel på sådana frågeställningar. Med polisens hjälp reder vi ut vad som egentligen är brottsligt med narkotika. Vi ägnar tid åt att reflektera över kopplingen mellan narkotika och brott – är narkotika ett motiv, en motivation eller både och till brott – tillsammans med två kriminologer.
Polisen ger oss det aktuella läget vad gäller tillgång och bruk och situationen för personer med missbruksproblematik. Vi får även ta del av en arbetsmetod från Alingsås kommun som kallas Spindel. Spåret avslutas med exempel från Stockholm på hur de arbetar med komplexa samhällsfrågor i form av Öppna drogscener samt hur de förebygger både narkotikamissbruk och brotten kopplade till detta. Dagen avslutas med att åhörarna ges möjlighet till egen reflektion och utbyte av erfarenheter.
Moderatorer
Camilla Tjernberg, Länsstyrelsen Västra Götaland
Boel Petersson, Polismyndigheten, polisregion väst
Pass 1
Under pass ett får vi information om och reflekterar kring några frågeställningar. Komplexa samhällsfrågor- hur tar vi oss an det? Narkotika är både lagligt och olagligt, vad är det då som är olagligt? Vi reflekterar över sambandet mellan narkotika och brott, och vilka kopplingar som går att identifiera samt hur ser kunskapsläget ut idag.
Medverkande
Boel Petersson, Polismästare region Väst
Karin Breding kriminalinspektör spaningssektionen Polisområde Storgöteborg
Fredrik Granhag, kriminolog och samordnare brottsförebyggande arbete Länsstyrelsen Västra Götaland
Rickard Silva, kriminolog och brottsförebyggare Marks kommun
Pass 2
Under pass två får vi en ögonblicksbild från narkotikamarknaden i Västsverige. Hur ser marknaden ut, från gatan till internet och hur ser situationen för personer med missbruksproblematik ut? Vi presenterar också Spindel, en polisiär arbetsmetod mot narkotikabrottslighet med fokus på ungdomar och tillgångsreducering. Vilket inkluderar samarbete med kommunen.
Medverkande
Niklas Lindroth, områdespolis Lerum, Lokalpolisområde Alingsås
Martin Arnstrand, vuxenfältarbetare Alingsås kommun
Lina Gyllsdorf, vuxenfältarbetare, Alingsås kommun
Pass 3
Fokusspåret avslutas med ett konkret exempel på arbete med komplexa samhällsfrågor. Under 2017 påbörjades en kartläggning av Stockholms läns öppna drogscener av polisen i Stockholm. Projektet drivs av en polis och forskare och utmynnade i ny kunskap om platserna där det sker försäljning och bruk av narkotika. En av platserna, den ökända ”Plattan” fick snabbt en ny organisation på plats där Stockholm stad tog en ledande roll tillsammans med polisen inom ramen för en lokal samverkansöverenskommelse. Tillsammans driver myndigheterna Vision Klara som samordnar aktörer från polisen, kommunen, civilsamhället och näringslivet kring såväl social- som situationell prevention i syfte att nå gemensamma uppsatta mål för området, bl.a. att Klara ska upphöra att vara en öppen drogscen.
Medverkande
Maria Stigle, trygghets- och säkerhetssamordnare Norrmalms stadsdelsförvaltning
Mia-Maria Magnusson, Polisinspektör region Stockholm och doktorand Malmö Universitet
Vad påverkar ungdomars livsvillkor? Hur har ungdomar det idag med sig själva, sina vänner, familj, skola och på fritiden? Vilka erfarenheter har de av alkohol och droger? Professor Arne Gerdner presenterar och sammanfattar 8 års forskning i det longitudinella forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence). Under fokusspåret presenteras rykande färska studier baserat på information från närmare 2000 ungdomar, deras föräldrar och lärare. LoRDIA är en långtidsstudie av ungdomar och deras utveckling till vuxna. Fokus är på sociala nätverk, skolanpassning, trivsel, psykisk hälsa och bruk av alkohol och droger.
Moderatorer
Docent Kristina Berglund och docent Anette Skårner, Göteborgs universitet
Pass 1
LoRDIA:s fokusspår börjar med Birgitta Anders forskning om när, vem, med vilka och varför berusar sig ungdomar? Hennes presentation fördjupar betydelsen av ”space and place” för att öka förståelsen av platsen för ungdomars berusningsdrickande. Passet tar också upp ungdomar med utländsk bakgrund som deltar i fritidsaktiviteter där de har möjlighet att hitta nya vänner. Olov redogör för sambanden mellan ungdomars besök på fritidsgårdar, deltagande i strukturerade fritidsaktiviteter (såsom idrott och kultur) och vänskapsrelationer med kamrater av inhemsk och utländsk bakgrund. Presentationen inkluderar samband med substansbruk, ungdomsbrott och skolfrånvaro. Slutsatser för arbetet med integration och riskbeteenden diskuteras.
Medverkande
Arne Gerdner, professor, Jönköping University.
Birgitta Ander, doktor, Jönköping University.
Olov Aronson, doktorand, Jönköping University.
Pass 2
Under pass två presenteras Karin Bosons forskning som handlar om de yngsta ungdomarnas personlighet, psykiska hälsa och drogvanor. Hur psykisk hälsa är relaterat till tidig alkoholdebut, hur barn och föräldrar förstår barnets personlighetsfungerande och hur personlighet är kopplat till tidigt berusningsdrickande. Passet tar också upp frågan om hur man ska förstå ungdomars ”riskbeteenden”, såsom substansbruk och kriminalitet? Var finns riskerna och vad innebär detta i praktiken? I sin avhandling har Russell Turner forskat på utvecklingen av berusningsdrickande, droganvändning och typiska tonårsbrott under högstadiet. Hans forskning undersöker hur dessa beteenden utvecklas och kan påverka varandra, vilka olika mönster som finns hos ungdomar vad gäller ”riskbeteenden”, och vad som kan vara orsaker till dessa beteendemönster.
Medverkande
Karin Boson, doktor, Göteborgs universitet.
Russel Turner, doktorand, Göteborgs universitet
Pass 3
Sabina Kapetanovic forskar om föräldra-barnrelationen och ungdomars psykosociala utveckling. Mer specifikt studerar Sabina hur olika aspekter av föräldra-barnrelation och kommunikation samspelar med ungdomars riskbeteenden, så som alkohol och tobaksanvändning och kriminalitet. Att sätta upp regler för när tonåringar ska vara hemma eller ställa frågor till tonåringar kan vara några strategier som föräldrar använder sig av för att ha insyn i tonåringars aktiviteter och för att motverka utveckling av riskbeteenden. Passet innehåller även ett panelsamtal med exempel från praktiken med en skolledare och pedagog från Härryda kommun som är en av de fyra kommuner som deltagit i LoRDIA.
Medverkande
Sabina Kapetanovic, doktor, Jönköping University.
Rektor Birgitta Lager och pedagog Maria Holmstrand från Djupedalsskolan i Härryda kommun, samt övriga medverkande i fokusspåret med moderatorer docent Kristina Berglund och docent Anette Skårner.
På detta fokusspår koncentrerar vi oss på en förändrad tillstånds- och tillsynsorganisation på tobaksområdet som införs den 1 juli 2019 då Lagen om tobak och liknande produkter träder i kraft. Folkhälsomyndigheten får ett uttalat uppdrag om tillsynsvägledning samt utökat tillsynsansvar. Det införs en tillståndsplikt på tobaksförsäljning, som kommunerna kommer att få ansvar för tillsammans med utökade tillsynsuppgifter. Vi kommer även att titta på nya tobaksprodukter som finns på den svenska marknaden. Vilka är de, och vad gäller för dem?
Moderator
Anna Anttila Gustafsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län
Pass 1
Folkhälsomyndigheten har fått ett uttalat uppdrag om tillsynsvägledning när det gäller kommunerna och Polismyndighetens tillsyn enligt lagen om tobak och liknande produkter. Vad innebär detta? Vilket stöd kan kommunerna få i sin tillsyn av Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten har ett tillsynsuppdrag inom tobak och elektroniska cigaretter som ibland tangerar och påverkar kommunens uppdrag. Hur ser myndigheten på sitt uppdrag och hur ser deras tillsynsplanering ut?
Medverkande
Josefin Jonsson, enhetschef för enheten tobaksprevention, Folkhälsomyndigheten
Pär Kollberg, utredare för enheten tobaksprevention, Folkhälsomyndigheten
Daniel Mellberg, utredare för enheten produktkontroll, Folkhälsomyndigheten
Pass 2
Den 1 juli införs tillståndsplikt för tobaksförsäljning. För att behålla rätten till tobaksförsäljning i avvaktan på beslut ska alla detaljister ha lämnat in sin ansökan senast den 1 november till kommunen. Hur har det gått? Hur många har ansökt? Och framför allt, hur har arbetet med ansökningar fortlöpt. Vilka utmaningar finns det? Vad behöver kommunerna stöttning med? Reflektion från storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.
Medverkande
Johan Camber och Elsie Landström, Stockholms Stad.
Edward Flemström, Malmö Stad.
Tina Noren Lallo och Jakob Kilner, Göteborgs Stad.
Pass 3
Det finns flera nya tobaksprodukter på marknaden. Andra produkter har varit länge på marknaden men det finns osäkerhet kring vilka regler som gäller för just dem. Under detta pass lär vi oss mer om dessa produkter med ledning av tillsynshandläggare från Sveriges Länsstyrelser. Får man sälja dem? Krävs det tillstånd till det? Hur ska produkterna märkas samt vem har tillsynen över dem?
Medverkande
Annette Ludvigsson, Länsstyrelsen Blekinge
Moa Karlsson, Länsstyrelsen Stockholm
Linnéa Öhrvik, Länsstyrelsen Uppsala
Pierre Melkersson, Länsstyrelsen Skåne
– ett praktiknära fokusspår
Detta är ett praktiknära fokusspår där du får verktyg för att kvalitetssäkra det förebyggande arbetet. Under dagen får du stöd och coachning i att utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt snarare än att fokusera på evidensbaserade metoder. Du ges möjlighet att reflektera över ditt eget arbete tillsammans med kollegor runt om i landet. Varje deltagare har med ett eget ”case” som man antingen planerar att göra, arbetar med eller har genomfört inom sin verksamhet/kommun. Vi kommer att arbeta i workshop och alla deltagare får material och frågeställningar inför konferensen för att på bästa sätt ta tillvara kunskap och lägga upp workshopen.
Moderator
Gunnel Falck, Brotts- och trygghetsförebyggande enheten, Göteborgs Stad
Pass 1
Fokusspåret inleds med diskussion om vad som är ett kunskapsbaserat arbetssätt för att sedan se på framgångsfaktorer i lokalt förebyggande arbete. Passet gör även en introduktion till EDPQS (European Drug Prevention Quality Standards) och hur snabbguiden kan användas i praktiken. Det är ett verktyg för att kvalitetssäkra och driva ett hållbart lokalt förebyggande arbete. Det sker också en uppstart av workshopen som utgår från snabbguiden för drogförebyggande arbete, EDPQS. Coachning och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna är en central del av hela fokusspåret.
Medverkande
Processledare, Mats Burman, Brottsförebyggare Länsstyrelsen i Norrbotten
Processledare, Anders Eriksson, utbildare och handledare i EDPQS
Coach, Åsa Domeij, utredare enheten för drogprevention, Folkhälsomyndigheten
Coach, Ulrika Ankargren, Nationell samordnare ANDTS, Länsstyrelserna
Coach, Gunnel Falck, Brottsförebyggare, Göteborgs stad
– konkreta verktyg för förebyggande arbete
Ett fokusspår för dig som vill ha konkreta tips för att arbeta med förebyggande verksamhet. Du får ta del av nio olika material som riktar sig till bland annat barn, unga, lärare, föräldrar och äldre. Dessutom erbjuds ett fullproppat materialbord med mängder av goda idéer, metoder, verktyg och handlingsplaner att inspireras av och använda i framtiden.
Moderator
Ellen Garnwall, Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland
Sara Gunnarsson, Vänersborgs kommun
Pass 1
De tre verktygen som presenteras under första passet riktar sig till barn mellan 5 och 16 år. Ludde (för barn 5-9år) är ett verktyg för pedagoger för att prata med barn, oavsett uppväxtförhållande, om hur det är att leva med någon med beroendeproblem. SANT-kontrakt hjälper unga i åk 5-9 att bland annat genom en app själva ta ställning mot sniffning, skadegörelse, snatteri, alkohol, dopningspreparat, narkotika och tobak. ANDT på Schemat är ett metodmaterial för lärare åk 6-9 med syfte integrera undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak i olika ämnen.
Medverkande
Gabriella Degerfält Hygrell, Verksamhetsutvecklare, Junis IOGT-NTOs Juniorförbund
Jenny Aronsson, Drogförebyggande samordnare, Skövde kommun
Kristofer Odö, Samordnare, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning
Pass 2
Bella är ett tjejgruppsmaterial till tonårsflickor generellt, som fanns med redan vid första konferensen av Förebygg.nu och som fortfarande används för att diskutera frågor om livsstil, identitet, mod och självkänsla. Dags att prata oss samman är ett program avsett att användas på föräldramöten till föräldrar i åk 7-9. Det belyser ungdomars utveckling under tonåren och föräldrarollens betydelse för att förebygga tobaks-, alkohol- eller drogdebut i de tidiga tonåren. Tobaksfri skoltid Nu, är en metod med tillhörande handledningsmaterial till grund- och högstadieskolor för att skapa en kultur på skolan som stöttar den stora andelen elever som är tobaksfria att förbli tobaksfria.
Medverkande
Britt Fredenman, Projektledare för BellaNet International, KSAN Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol– och Narkotikafrågor
Per Blanck, Senior folkhälsoarbetare/drogförebyggare, Borås Stad
Helen Stjerna, Generalsekreterare, Tobaksfri Skoltid, A Nonsmoking Generation
Pass 3
Guldkant eller riskbruk fokuserar på äldres hälsa och alkohol. Genom studiematerial med fakta, filmer och frågor uppmuntrar det till reflektion och ett medvetet förhållningssätt. STADs e-guide, Alkohol droger och sexuell hälsa är en webbaserad vägledning för den som i sitt arbete möter unga och vill lära sig mer om riskbruk av alkohol och droger. Bästa festen är en handbok med konkreta tips, verktyg och kunskap för att skapa bättre fester, främst inom studentlivet.
Medverkande
Sara Dinwiddie, Ansvarig IQs Nätverk
Annika Andreasson, diakon och projektledare, Hela Människan
Pia Kvillemo, forskare, STAD Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem
Förebygg.nu är en konferens som sprider kunskap och reflektion kring det ANDTS-förebyggande arbetet!
