Här hittar du dokumentation från Förebygg.nu, 11-12 november 2015.
Du hittar bland annat Malin Billers film ”I preparatens fotspår” om narkotikans, tobakens och alkoholens historia, samt presentationer från många av årets föreläsare. Presentationerna ligger i anslutning till den programpunkt föreläsaren medverkat på.
Elisabet Aldenberg, kansliråd, Socialdepartementet
Maria Renström, Technical Officer, Department of Mental Health and Substance Abuse, WHO (World Health Organization)
Ladda ner presentation
I samband med föreläsningen ”I preparatens fotspår” fick deltagarna ta del av tre korta filmer som tagits fram specifikt för denna föreläsning. Filmerna bjöd på en kort historiks resumé av narkotika, tobak och alkohol. Efter varje kortfilm fick vi med hjälp av tre forskares perspektiv (se film nedan) följa utvecklingen, ta oss en titt på vår samtid för att sedan blicka framåt gällande dessa tre delar.
Bakom manus och illustration för filmen står Malin Biller, till sin hjälp har hon haft Erik Löfdahl som stått för animation och redigering till bakgrundsmusik av Igor Khabarov.
”Mellan skötsamhet och hedonism; hur narkotika kan förstås i ett samhällsperspektiv”
Philip Lalander, Malmö Högskola
Ladda ner presentation
”Rökning- från stil till stigma”
Tove Sohlberg, SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning)
Ladda ner presentation
”Alkohol – en genushistoria?”
Gunnel Hensing, professor i Socialmedicin vid Göteborgs universitet
Ladda ner presentation
Tobakssamordnaren i Västra Götalandsregionen, Birgitta Nydahl Svärd, informerar om e-cigaretter; vad vet vi om den, hur ser den ut och hur marknadsförs den. Lagmannen Göran Lundahl har fått i uppdrag från regeringen att bl.a. göra en översyn av viss reglering för e-cigaretter och att anpassa lagstiftningen i Sverige till EU:s tobaksdirektiv. Utredningen väntas vara klar under våren 2016
Medverkande
Birgitta Nydahl Svärd, Tobakssamordnare i Västra Götalandsregionen
Göran Lundahl, lagman och utredare för genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv
Utvecklingen av droghandeln på nätet och på gatan går fort och det kommer ständigt nya preparat. Svårigheten att hålla sig uppdaterad kring nya preparat och dess effekter är en ständig utmaning. En insikt i hur handeln med nyare och delvis legala drogerna ser ut:
Hur klassificeras de olika preparaten, hur ser lagstiftningen ut?
Vem köper vad? Ser vi några trender?
Hur går ett köp till på nätet?
Hur uppfattar ungdomar drogerna, vad vet vi om deras attityder?
Medverkande
Linda Nilsson, generalsekreterare WFAD (World Federation Against Drugs)
Spelproblem är ett folkhälsoproblem. Majoriteten av Sveriges befolkning har spelat om pengar det senaste året och ungefär var fjärde person spelar varje vecka. Cirka två procent av befolkningen beräknas ha allvarliga spelproblem. Unga, särskilt unga män, och socioekonomiskt utsatta grupper drabbas oftare av negativa konsekvenser av spel och spelproblem ökar ojämlikheten i hälsan. Vidare är forskningen och det förebyggande arbetet kring spelproblem under utveckling. Nu har spelproblem, hasardspelssyndrom, inkluderats som missbruksdiagnos i DSM-5. Det är dessutom möjligt att ansvaret att arbeta med spelfrågan kommer att förtydligas i olika uppdrag vilket skulle innebära att aktörer på olika nivåer utökar sina kunskaper kring spelproblem och det förebyggande arbetet. Presentationen kommer att presentera den aktuella situationen kring spel om pengar i Sverige och viktiga aspekter i det förebyggande arbetet kring spelproblem.
Medverkande
Jessika Svensson, utredare Drog- och spelprevention på Folkhälsomyndigheten, arbetar även som lektor i socialt arbete vid Mittuniversitetet.
En presentation av den senaste forskningen inom området. Koordination, koncentration och reaktionsförmåga påverkas mest negativt av alkoholkonsumtion, vilket medför att skaderisken ökar, framför allt i samband med trötthet. Allt handlar om hur mycket, för vem, och i vilken situation. För elitidrottare kan det vara skillnaden mellan medalj eller fiasko, men för motionären påverkar måttligt drickande inte träningen nämnvärt. Tvärtom vad många kanske tror är det bättre att träna dagen efter än att låta bli. För motionären är ett extra pass i veckan viktigare än att dricka ett glas mindre på lördagen.
Medverkande
Mikael Mattsson är lektor vid GIH (Gymnastik- och Idrottshögskolan) är en av författarna till Kunskapsöversikten Alkohol och idrott
Delta på en fartfylld och kreativt pass där vi tillsammans lyfter goda exempel genom att skapa en karta av bra idéer och verksamheter. Efter workshopen kan vi dela med oss av alla briljanta upplägg genom en visuell karta som kan användas för fortsatt inspiration och nätverkande.
Moderator
Linnéa Manzanares inspiratör och utvecklingsdirektör
I Finland är det förbjudet att göra reklam för alkoholdrycker på offentlig plats sedan 1 januari 2015. Förbjudet gäller t.ex. på reklamtavlor, busshållplatser och kollektivtrafik. Dessutom regleras reklam i radio, tv och sociala medier, och användningen av alkohol i tävlingar. Lagändringen är en skyddsåtgärd mot de yngre, undersökningar har visat att alkoholreklam för med sig tidigare alkoholdebut. Seminariet hålls på engelska.
Medverkande
Sari Tujunen, Valvira (Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i Finland)
Ojämlikhet i hälsa har ett starkt samband med levnadsvanor. Och levnadsvanor är i sin tur starkt kopplat till livsvillkor. För att nå en mer jämlik hälsa måste vi både motverka ogynnsamma levnadsvanor och påverka strukturella förhållanden. Men, hur hittar vi balansen? Det är kärnfrågan för detta seminarium där diskussionen kommer att kretsa kring forskning, ideologi och byråkrati.
Medverkande
Göran Henriksson, Västra Götalandsregionen
Åsa Lundquist, Social resursförvaltning Göteborgs stad
Sedan den 1 maj 2014 kan en kommun göra kontrollköp av folköl och tobak. Kontrollköp är en förebyggande tillsynsmetod. Syftet med kontrollköpet är att skapa dialog med den som säljer folköl eller tobak om vikten av att kolla legitimation. Folkhälsomyndigheten har tagit fram föreskrifter om vad som gäller vid kontrollköp samt en omfattande material som kommunerna an använda vid utbildning av personal och vid genomförandet av metoden.
Medverkande
Stefan Persson, Folkhälsomyndigheten
Hur kan man arbeta strukturerat med det förebyggande arbetet på lokal nivå och visa på effekterna. CAN har tillsammans med nio kommuner i Kalmar län inlett ett fyraårigt samarbete för att skapa strukturer i kommunen som effektiviserar det förebyggande arbetet. Genom utvalda indikatorer tittar vi tillsammans på alkohol- och drogsituationen och om insatserna är de bästa och på rätt ställen.
Medverkande
Mia Sundelin, CAN (Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning)
Ladda ner presentation
Fredrik Löfgren, länssamordnare Kalmar län
Ladda ner presentation
Kjell Lindberg, drogförebyggandesamordnare, Kalmar
Ladda ner presentation
Det är ofta många och svåra frågor barn till frihetsberövade föräldrar bär på. Många gånger är det inte bara den kriminella handlingen de behöver förhålla sig till utan det finns missbruk, psykisk ohälsa och våld med i bilden. För barn som har en förälder med missbruksproblematik kan det till och med vara skönt att föräldern blir frihetsberövad, medan det för andra barn är svårt att klara av vardagen under tiden föräldern avtjänar sitt straff. Line pratar utifrån barns perspektiv och deras rättigheter.
Medverkande
Line Fuchs, Solrosen Göteborgs Räddningsmission
En stor del av dagens droghandel sker på internet via krypterade nätverk (darknets) och dolda hemsidor med hjälp av den elektroniska valutan bitcoin. På fem minuter kan du med hjälp av datorn eller mobiltelefonen närsomhelst, dygnet runt, beställa hem tung narkotika som du får i din brevlåda nästa dag. I detta seminarium berättar Polisen om hur den nya droghandeln fungerar och vilka utmaningar som kommer att ställas på samhället i arbetet med att bekämpa framtidens droghandel.
Medverkande
Niklas Lindroth, Polisen i Alingsås.
Är dopning ett samhällsproblem som vi måste förebygga i dagens svenska samhälle! Hur kan ett förebyggande arbete se ut för att minska rekrytering av användare till dopningsmedel? Vilka insatser bör ges av kommun, landsting samt andra aktörer. Vart kan man upptäcka detta bruk, vart bör olika professionella röra sig och söka upp användare av dessa preparat. Kenneth beskriver vilka det är som använder, vad inkörsporten är samt vad som kännetecknar brukare/missbrukare av dopningsmedel.
Medverkande
Kenneth Ekholm socionom/kriminolog och f.d. Kroppsbyggare och styrkelyftare
Handel med narkotika utgör en viktig inkomstkälla för organiserad brottslighet. Globaliseringen av världshandeln har medfört att narkotikaindustrin påverkar fler länder och sektorer än tidigare. Narkotikahandeln förlänger militära konflikter, underminerar staters legitimitet, stimulerar korruption, smutsar ner miljön och försämrar världen. Inom ramen för det internationella narkotikakontrollsystemet måste länder minska efterfrågan på narkotika och samtidigt arbeta med byggandet av sunda och rättvisa institutioner för att stärka svagare länders motståndskraft mot korrumperande narkotikahandel.
Medverkande
Erik Leijonmarck, generalsekreterare ECAD (European Cities Against Drugs)
Studentlivet är för många synonymt med ett aktivt och många gånger intensivt festande. I det här seminariet kommer IQ och Chalmers att dela erfarenheter och ge kunskap för hur man kan förändra en alkoholkultur och skapa ett attraktivt studentliv.
Medverkande
Madeleine Czarneeki, Sociala enhetens vice ordf. för Chalmers studentkår tillsammans Magnus Jägerskog IQ
Under 2013 hade ca en miljon individer i åldern 17-84 år så pass allvarliga problem med antingen alkohol, narkotika, narkotikaklassade läkemedel eller tobak att de var beroende eller hade ett missbruk enligt vedertagna kriterier. Ännu fler påverkas negativt av närståendes bruk.
Elefanten i rummet tar mycket plats men få vågar prata om det.
I den här föreläsningen fick deltagare vara delaktig genom mentimetersystem via sin smartphone/surfplatta.
Moderator:
Mia Sundelin, CAN (Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning)
Dina frågor och svar reflekteras av en panel bestående av:
Bo Blåvarg, verksamhetschef Ersta Vändpunkten
Maria Kero, chef för studenthälsan Luleå tekniska universitet
Mona Örjes, JUNIS (IOGT-NTO:s Juniorförbund)
Exempel på olika förebyggande strategier och sätt att mobilisera som använts i arbetet mot cannabis bland unga i projektet Trestad2: Drogvaneundersökningar, dialogcafé i skolan, Tobak-Effekt, Comunity Readiness Model, MI och EDPQS.
Fördjupningsarbete i en stadsdel i Göteborg. Majorna-Linné har skapat en 10-årsplan mot cannabis som involverar många samarbetspartners och tusentals medarbetare.
Maria Martini, utvecklingsledare på Kunskapskällar’n, Social resursförvaltning
Ladda ner presentation
Anna Luther & Carolina Lodeiro, hälsoäventyrspedagog, SDF Majorna-Linné
Ladda ner presentation
Mini-Maria i Göteborg har på flera sätt intensifierat sitt arbete mot cannabis. Uppföljningssystem för ungdomarna som söker behandling och årliga rapporter om trender och tendenser på mottagningarna samt gruppverksamhet med föräldrar.
Flickor som använt cannabis kommer till tals i en studie som familjeterapeut Mattias Gullberg från MiniMaria gjort.
Mattias Gullberg, MiniMaria, Göteborg
Ladda ner presentation
Maribel Basualdo-Raneskog, MiniMaria, Göteborg
Ladda ner presentation
Mikael Dahlberg, forskare vid Linnéuniversitetet
Ladda ner presentation
På Behandlingsgruppen för drogproblem har studier med fokus på behandling av personer som använt cannabis genomförts. Röster från brukare och behandlare lyfts fram i dessa studier.
En modell för stödgrupp för anhöriga till vuxna som lever i missbruk beskrivs och även utvärderingen av detta arbete.
Russell Turner, forskare vid FoU i Väst (Forskningsbaserat utvecklingsarbete i Väst)
Se presentation
Christina Wall, utvecklingsledare från Kunskapskällar’n
Agneta Bergsten, familjeterapeut, Behandlingsgruppen för drogproblem
Anette Skårner, forskare vid Göteborg universitet, Institutionen för socialt arbete
Moderator: Per Blanck, utvecklingsledare Folkhälsa Borås Stad och ordförande för Alkoholpolitiskt Forum Väst
Sverige är en del av Europa, men styr fortfarande över sin egen alkoholpolitik?
Alkoholvanorna i Sverige har förändrats de senaste åren, från att ha varit ett uttalat starkspritland till att konsumtion av vin och öl nu dominerar. Vi förändrar också våra alkoholvanor genom att alkoholen blir allt mer en vardagsvara. Vilka krafter är det som styr vår konsumtion och våra vanor? Vilka frågor är aktuella på den alkoholpolitiska agendan på europeisk-, nationell- och kommunalnivå?
EU-medlemskapet har på flera sätt påverkat Sveriges möjligheter att bedriva en restriktiv alkoholpolitik, samtidigt är folkhälsofrågor fortfarande en nationell angelägenhet och i många av dessa frågor saknar EU kompetens. Presentationen kommer att behandla de legala principerna som styr den inre marknaden, hur Sverige påverkats, men även försökt påverka den alkoholpolitiska utvecklingen internationellt, samt de utmaningar och möjligheter som svensk alkoholpolitik står inför.
Medverkande
Jenny Cisneros Örnberg, fil.dr. i statsvetenskap och föreståndare för SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning)
Uppfattningen att måttlig alkoholkonsumtion är nyttig, särskilt vad avser hjärt-kärl sjukdomar har fått stor spridning.
Forskningen som ligger till grund för denna uppfattning har dock ifrågasatts och allt mer talar för att det inte finns några skyddande effekter av alkohol. Konsekvenserna av denna utveckling för rådgivning i vården, riktlinjer och policy diskuteras.
Medverkande
Sven Andreasson, professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet
Frida Dangardt, läkare och forskare vid Göteborgs universitet och University College London
Ladda ner presentation
Ta del av erfarenheter utifrån ett pågående projekt där material tagits fram för att utbilda politiker kring vad effektiv och ansvarsfull alkoholpolitik innebär.
Arbete riktat mot de negativa effekterna av alkohol måste ske både strategiskt, strukturellt och metodiskt. Kommunen har ett stort myndighetsansvar när det gäller alkoholen. Insatser kan ske på olika nivåer och men olika inriktningar, för politiker gäller det att prioritera mellan dem.
Medverkande
Jan Linde, författare och sakkunnig på alkohol- och drogfrågor
Ladda ner presentation
För att kunna förebygga brottslighet krävs att hela samhället mobiliserar sina krafter i samverkan. I detta fokusspår fördjupar vi oss inom några områden där polisen når framgång genom samverkan med andra aktörer.
I det första utbildningspasset får vi information om den stora polisreformen som trädde i kraft i år och som innebär att den lokala polisen ska arbeta närmare kommunerna och medborgarna.
Vi får också lyssna till ett praktiskt exempel på hur ett nära samarbete mellan polisen, kommunen och civilsamhället leder till ökad trygghet hos de boende i stadsdelen Angered.
Vidare gör vi en djupdykning i arbetet mot ungdomars alkoholkonsumtion. Tullen och polisen berättar om insatsen ”Bacchus” som bedrevs under våren 2015 mot spritbussar och langning till ungdomar. Insatsen fick stor uppmärksamhet i media och bidrog till att politiker på högsta nivå fick upp ögonen för den bristande lagstiftningen inom området.
Medverkande
Klas Friberg, Regionpolischef Polisregion Väst
Lisa Pedersen, Polisen
Boel Petersson, Polisen
Ladda ner presentation
Anders Petersson, Kommissarie Polismyndigheten, Polisområde Storgöteborg
Agneta Essén, Göteborgs Stads samordnare –
trygghetsfrämjande och brottsförebyggande frågor
Ladda ner presentation
Tobias Stenström, Polisen
Kathrine Månsson, Tullen
Ladda ner presentation
Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen Västra Götaland
SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering har granskat insatser för att förebygga bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat, tobak och spel, ANDTS.
Vilka av de metoder som används idag har ett vetenskapligt stöd? Är de effektiva?
Kent Nilsson, presenterar SBUs forskningsrapport. Vidare kommer dagen innehålla en workshop med olika case där vi diskuterar: Gör vi rätt saker? Hur prioriterar vi vad som ska göras? Hur kan vi få kontinuitet i arbetet? En rad forskare bistår med kunskapsstöd i diskussionerna.
Medverkande
Kent Nilsson, Centrum för klinisk forskning, Västerås
Fredrik Spak, socialmedicin Göteborgs universitet
Agneta Pettersson, projektledare SBU
Ladda ner presentation
Nils Stenström, Socialstyrelsen
Ladda ner presentation
Tillståndshavare med personal ska förhindra berusning på restauranger. Kommunerna och polismyndigheten har tillsynsansvar över detta. Hur ser kommunernas arbete ut i praktiken? Vi försöker hitta en gemensam nivå med hjälp av bl.a. en skådespelare
Vad säger lagen och praxis om krögare och personals ansvar vid alkoholservering?
Medverkande
Carina Amréus, Folkhälsomyndigheten
Anne-Lie Magnusson, Folkhälsomyndigheten
Ladda ner presentation
Hur kommunen dokumenterar berusning kan vara avgörande i domstol. Göteborgs Stad har tagit fram ett presenterar ett tilläggsprotokoll för dokumentationen av oordning och onykterhet.
Hur gör kommunerna sin bedömning av berusning? Vid hjälp av en skådespelare försöker vi hitta gemensamma bedömningar och beskrivningar.
Medverkande
Grazyna Mucha , Göteborgs Stad
Tina Norén Lallo, Göteborgs Stad
Emil Klingvall, skådespelare
Hur påverkar fysiska faktorer hur berusade restauranggästerna blir? Vilka är dessa faktorer? Kan rätta fysiska faktorer hindra att gästerna blir alldeles för berusade?
Medverkande
Cecilia Wahlgren, Huddinge kommun
Ladda ner presentation
Vår uppfattning om kön, vad som är kvinnligt och manligt och makt kopplat till kön, påverkar våra livsvillkor, delaktighet, arbetsliv och hälsa. Presentationen vill visa på hur stor betydelse genusperspektivet har för det förebyggande arbetet och även problematisera kön och makt. Hur ser jämställdheten ut i Sverige idag och vad betyder det för ANDTS-frågor? Ett väl integrerat genusperspektiv där olika maktordningar synliggörs och motarbetas kan vara en nyckel till framgång i det förebyggande arbetet.
Medverkande
Jessika Svensson, utredare Drog- och spelprevention på Folkhälsomyndigheten, arbetar även som lektor i socialt arbete vid Mittuniversitetet.
Medverkande
Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten
Ladda ner presentation
KSAN presenterar ett långsiktigt och hållbart drogförebyggande arbete för att kontinuerligt möta nya utmaningar med unga tjejers behov och hälsa i fokus.
Medverkande
Leena Haraké Kanslichef KSAN (Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol – och Narkotikafrågor)
Ladda ner presentation
Britt Fredenman, projektledare , KSAN
Ladda ner presentation
I detta spår fokuserar vi på ungdomstiden med dess fallgropar, utmaningar och vissa ungdomars svåra erfarenheter. Vi dyker bland annat ner i olika forskningsdelar från LoRDIA studien som är ett samarbete mellan Göteborgs Universitet och Hälsohögskolan i Jönköping. LoRDIA studiens övergripande forskningssyfte är att bidra till att beskriva, förklara och följa utvecklingsförloppet kopplat till psykologiska risk- och skyddsfaktorer när det gäller ungdomars droganvändande. Detta spår innefattar en mix av forskningsresultat blandat med en musik- och lyrikföreställning om Göteborgs bortträngda historier och barnen som blir bärare av dem.
Karins kommer och berättar om sin forskning på ungdomars psykiska välbefinnande och ohälsa kopplat till alkohol och drogerfarenheter. Hennes avhandlingsarbete undersöker dels högstadieungdomars psykiska hälsa i sin helhet, men intresserar sig också mer specifikt för de ungdomar som debuterar tidigt med alkohol och droger. Frånvaron av psykisk ohälsa innebär inte nödvändigtvis att en ungdom trivs och känner att livet har mål och mening. Delar av resultaten visar att tjejer skattar sitt välbefinnande lägre än killar, vad beror det på och vad kan det ha för betydelse? Tjejerna rapporterar också högre grad av internaliserade psykiska symtom (ex. ångest och negativa tankar och känslor) jämfört med killarna som rapporterar högre grad av externaliserade symtom (utagerade beteende och rastlöshet). Vad tyder detta på? Hur skall vi tackla detta?
Medverkande
Karin Boson, doktorand vid Göteborgs Universitet, Psykologiska institutionen
Ladda ner presentation
Många fler barn än vi vill tro utsätts för övergrepp, våld och försummelse i vårt samhälle idag. Forskning visar dessvärre att de flesta barn bär på dessa erfarenheter i ensamhet och tystnad, utan att berätta för någon förrän de blir vuxna. Att inte få hjälp och stöd är en stor riskfaktor för att utveckla ohälsa till följd av övergreppen. Därför är frågan om barnet berättat för någon om vad det varit med om, detta är centralt i Johans forskning.
Medverkande
Johan Melander Hagborg leg. psykolog, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Mats Granlund ansvarar för den del i LoRDIA som handlar om tonåringar med funktionshinder och psykisk hälsa. Han kommer dela med sig av de resultat som hittills framkommit kring tonåringar med funktionshinder, ANDT och fungerande/delaktighet.
Medverkande
Mats Granlund, professor i handikappvetenskap vid Hälsohögskolan i Jönköping
Ladda ner presentation
Karin Adelsköld är ståuppkomiker, programledare, författare, teknikexpert och bloggare. 2014 är Karin Adelsköld aktuell som Spanare i Sveriges Radio P1, med boken ”Bli en roligare talare”, som programledare för RISE TV en serie om svensk forskning, med Entreprenörspodden och den egna serien ”Karin Liftar” för SVT. Karin hamnade även på Expressens lista över hetaste makthavare under Almedalsveckan och undersökningsföretaget Resultify utsåg henne till den mest aktuelle twittraren tillsammans med Carl Bildt och Brit Stakston.
